Glowing in the dark
Det var dags att exerimentera mer med kameran kände jag och hade en tanke och idé om hur korten skulle se ut. Nu gick det inte hela vägen, men jag fick bra kort ändå och lärde mig annat nytt. Dimman började under kvällen igår att svepa in södra Öland, den var dock inte helt kommen till Långe Jan när jag kom dit.
Tog lite bilder norr om vid parkeringen, gick några steg in förbi fågelstationen och ner till fyren och stod nere vid kanonerna som är belägna några meter ifrån. Här hände något märkligt!
Jag kan tillägga att jag är ju vuxen, 32 år gammal, och tycker att jag både tåla lite saker och ting så här långt kommen. Men gåendes till fyren, alldeles tyst runt omkring och bara fyrljusets snurrande som syntes infann det sig någon slags trolsk stämning. Tyckte det var lite häftigt att stå där alldeles själv i tystnaden och det dova ljuset. Fick en känsla av hur båtarna i Östersjön har det när de ser ljuset från Långe Jan. Efter en kort stund var det mindre häftigt att stå där. Jag höll på att rigga upp kameran och stativet vid foten för att fota rätt uppåt längs fyrväggen. Då hörs det ett ljud österut, kan inte återge det exakt, men det första ljudet tyckte jag lät bekant som en ko som muar till en kort gång. Tänkte ju att det var en ko som gick lös där i mörkret på bete, såg dem två dagar tidigare någon kilometer norröver.
Men! Sen kom nästa ljud! Stod klart att det inte är någon ko som går där. Det ljudet är än svårare att återge. Första tanken i huvudet:
"Vad är det för ljud, framför allt, vad är det som gör ljudet"
Helt plötsligt var det inte så kul att stå där själv. Så här skraj har jag nog inte varit sedan jag såg Fredag den trettonde hos en klasskompis i högstadiet och blev tvungen att korsa ett fält med öde hus i en bäcksvart natt. Då sprang jag. Nu var jag väl ändå lite mer resolut och tänkte:
"Jag fäller ihop stativet och går tillbaka, så kul är det inte att stanna kvar och lyssna och inte kunna se"
Sagt och gjort, jag gick tillbaka till parkeringen där jag kunde se folk. Så här efterklok som man kan vara misstänker jag att det var en säl som gjorde det ljudet ifrån sig. Det finns en koloni precis öster om fyren. Nästa gång tar jag någon med mig kan jag lova. Här kommer i alla fall bilderna från kvällen. På de två sista bilderna dök dimman upp och gjorde det bra, bilderna blev rätt häftiga.
För den som undrar över det röda ljuset så är det en "bifyr" som finns inne i Långe Jan och som enbart syns i en speciell vinkel för de förbipasserande båtarna. Här och var syns små ljusfläckar till vänster och höger om fyren, det är stjärnhimlen som rör sig.
Rock on!