Det blir aldrig riktigt som man tänkt sig...
Redan igår hade jag en idé om vart jag skulle åka idag på lite "utflykt". Målet var Öland som så många gånger förr. Köpte en reabok om Öland för en månad sedan som jag läste ut tidigare i veckan, sista delen av boken tyckte jag var intressant. Det handlar om ytterligare en ödeby jag inte tidigare hört talas om. Testat att googla, men inte fått någon träff. Så istället blev det att studera kartor att gå efter.
Jag tänker inte avslöja för mycket nu. Det på grund av att det inte gick som jag tänkt mig. Körde först fel, tog av en väg för tidigt och när jag sedan hittade rätt var inte vägen i bästa laget, dock en av de rakaste jag varit med om på Öland för att vara grusväg dessutom.
Där den sedan svänger parkerade jag bilen. Jag hoppades att det inte skulle ha smält mer på Öland än på Småland, men de förhoppningarna grusades rätt snabbt. Jag hittade "skogsvägen" eller rättare sagt vattenvägen till ödebyn (se nedan):
Dike eller kanal, näe, översvämmad väg
Så vad göra? Jag är erkänt envis och tog mig ut på åkern bredvid (bilden ovan på höger sida) och kunde dels njuta av solen som höll på att bryta fram (se nedan):
Stora tomma åkrar, även de vattenfyllda här och var
Så hur gick det? Jodå, tog mig en bit fram och vidare in cirka hundra meter i tät skog innan det tog stopp på nytt. Fick faktiskt ge upp. Rejäla stövlar hade fungerat, men troligen blivit lika jobbigt. Kommer tillbaka hit vid ett senare tillfälle, för rätt hittar jag nu. Men det måste torka till och det rejält.
Fortsättning följer om några månader!